Så vad är propolis egentligen?

  • "Bin har använt propolis långt längre än människan har byggt städer."

    Det börjar i naturen.

    När träd skadas producerar de kådor och skyddande ämnen som en del av sitt eget försvar.

  • Naturligt försvar

    Det är dessa ämnen bina samlar in.
    Tillbaka i kupan använder bina propolis som en del av sitt naturliga försvar mot oönskade mikroorganismer, svampar och andra utmaningar från omgivningen. Samtidigt bidrar den till att förstärka kupan och skapa en miljö där tiotusentals bin kan leva och arbeta tillsammans.

    Det är därför propolis ofta beskrivs som binas skyddssystem.

  • Forskare har identifierat över 300 naturligt förekommande ämnen i propolis. Samtidigt varierar innehållet beroende på vilka växter bina har tillgång till.

    Det är varken honung, vax eller pollen.

    Det är något helt eget.

    Ingen människa kan tillverka propolis. Bara bina.
Alt 2 - Medeltida

Propolis genom historien

Propolis har använts av människan i tusentals år.

Redan i det gamla Egypten användes den vid balsamering. Man förstod tidigt att propolis hade konserverande egenskaper. Greker, romare och många andra kulturer beskrev den i sina skrifter, och i folkmedicinen runt om i Europa har den länge varit en del av människors vardag.

Det fascinerande är att människor i olika delar av världen upptäckte propolis långt innan de hade kontakt med varandra.

Trots olika språk, kulturer och traditioner återkommer propolis gång på gång i historiska källor.

När de första pyramiderna byggdes hade bina redan använt propolis under en ofattbart lång tid.

Få naturmaterial har följt både bin och människor genom så många generationer som propolis.

Det intressanta är att den moderna forskningen i många fall bekräftar det som traditionell kunskap redan visste.

Propolis är inte en ny upptäckt.

Det är en gammal råvara som vi fortfarande försöker förstå på djupet.

Alt 2 - under tungan

Propolis idag

Trots att propolis har varit en del av bikupan i miljontals år är den fortfarande lika aktuell.

Bina har förlitat sig på propolis långt innan människan byggde sina första städer.

För oss människor är historien betydligt kortare.

Men intresset för propolis fortsätter att växa i takt med att fler upptäcker bikupans värld och den forskning som idag finns kring dess innehåll.

Idag används propolis av människor över hela världen och finns i flera olika former.

Den vanligaste är propolisextrakt.

Propolis förekommer även i kapslar, salvor och produkter för mun och hud.

Hur den används varierar från person till person.

Men för många handlar det om samma sak.

Att göra något som naturen och bina skapat till en naturlig del av den egna vardagen.

Modern forskning om propolis

Propolis har studerats vetenskapligt i decennier.

I takt med att analysmetoderna blivit mer avancerade har forskare kunnat upptäcka allt fler av de ämnen som finns naturligt i propolis. Idag har över 300 olika ämnen identifierats, bland annat polyfenoler, flavonoider och andra växtämnen.

Det som gör propolis särskilt intressant ur ett forskningsperspektiv är dess komplexitet.

Här handlar det inte om ett enskilt ämne, utan om en råvara där många olika komponenter förekommer tillsammans. Sammansättningen varierar dessutom beroende på vilka växter bina har tillgång till, vilket gör varje propolis unik.

Samtidigt är det viktigt att skilja mellan det som studeras, det som observeras och det som är vetenskapligt fastställt.

Forskningen kring propolis fortsätter att utvecklas och nya studier publiceras varje år.

Vi följer utvecklingen med stort intresse och välkomnar dialog med forskare, biodlare och andra som vill bidra till en djupare förståelse av propolis och dess fascinerande värld.

För frågor eller vidare dialog är du alltid välkommen att kontakta oss.

Varför ser inte all propolis likadan ut?

Precis som honung formas av naturen runt bina gör även propolis det.

Vilka träd och växter som finns i området påverkar både färg, doft och sammansättning.

Därför kan propolis från olika delar av världen se förvånansvärt olika ut.

  • Brun propolis – från Europas skogar

    Den bruna propolisen är den typ som de flesta förknippar med propolis.

    Den förekommer naturligt i stora delar av Europa och formas av de träd och växter som omger bikupan.

    Doften och smaken är ofta träig, kådig och det som många beskriver som den klassiska propoliskaraktären.

    Det är den propolis som använts längst i vår del av världen och som ligger bakom mycket av den kunskap som förts vidare genom generationer.

  • Grön propolis – från Brasilien

    Den gröna propolisen ser annorlunda ut redan vid första anblick.

    Färgen kommer från den brasilianska växten Baccharis dracunculifolia, ibland kallad fältrosmarin, som ger propolisen både dess karaktär och dess unika sammansättning.

    Doften och smaken upplevs ofta som friskare, örtigare och tydligare präglad av växtvärlden än den europeiska varianten.

    Den har blivit ett tydligt exempel på hur naturen kan forma samma råvara på helt olika sätt.

  • Röd propolis – den ovanliga varianten

    Röd propolis är den mest ovanliga av de tre.

    Den bär tydliga spår av sitt tropiska ursprung och skiljer sig både i färg, doft och karaktär från brun och grön propolis.

    Många beskriver doften som mer floral, aromatisk och ibland lätt syrlig, med nästan exotiska toner.

    Det är en propolis som väcker nyfikenhet redan innan man känner till dess historia.

Naturen, bina och vi

  • Naturen

    Allt börjar i naturen.

    Vi tror på att förstå naturen innan vi försöker förändra den. Träd, växter och ekosystem har utvecklats under miljontals år och bär på en kunskap som är större än oss själva.

    Vår uppgift är att lyssna, lära och visa respekt för det som redan finns.

  • Bina

    Bina står i centrum för allt vi gör.

    De lär oss samarbete, balans, uthållighet, disciplin och ödmjukhet.

    Trots att deras hjärna inte är större än ett sesamfrö kan de navigera över stora avstånd, kommunicera genom rörelser och organisera samhällen med tiotusentals individer.

    De utför uppgifter som forskare fortfarande försöker förstå fullt ut.

    För oss är bina inte bara producenter.

    De är lärare.

  • Vi

    Vi människor är den yngsta delen av berättelsen.

    Naturen och bina har utvecklat sitt samspel under miljontals år. Vår uppgift är inte att ta över eller förändra det.

    Den är att förstå, respektera och lära av det som redan finns.

    Därför försöker vi förena traditionell kunskap med modern forskning, nyfikenhet med ödmjukhet och erfarenhet med vetenskap.

    Det handlar inte om att ha alla svar.

    Det handlar om att fortsätta ställa frågor.